Världshälsoorganisationen WHO stöder EU-ländernas politik när det gäller psykisk hälsa

23.5.2024
Vid diskussionsmötet om den framtida mentalvårdspolitiken i Finland den 16 maj 2024 främjades genomförandet av Europeiska kommissionens initiativ om psykisk hälsa. I mötet deltog representanter för social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, finländska föreningar för psykisk hälsa och WHO:s regionkontor för Europa.

Under mötet diskuterade man Finlands mentalvårdspolitik med grund i regeringsprogrammet, nationella strategin för psykisk hälsa och programmet för självmordsprevention och presenterade WHO:s metoder för att stödja medlemsländernas arbete för att främja psykisk hälsa. Föreningarna på området psykisk hälsa uttryckte sin oro över den växande klyftan mellan Finlands strategi för psykisk hälsa och genomförandet i praktiken.

Mötet ordnades av Nätverket för psykisk hälsa (Mentalhälsopoolen) i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet. Under mötet fick WHO:s representanter höra social- och hälsovårdsministeriets, THL:s och föreningarnas redogörelser för den psykiska hälsan i Finland och synpunkter på hur mentalvårdspolitiken i Finland behöver utvecklas.

– Diskussionsmötet med WHO ordnandes i anknytning till Europeiska kommissionens meddelande om psykisk hälsa, dvs. genomförandet av Europeiska kommissionens initiativ om psykisk hälsa, sade direktör Taru Koivisto från social- och hälsovårdsministeriet. Koivisto var nöjd över att initiativet kommer att leda till konkreta åtgärder. Som ett led i genomförandet av initiativet finansierar EU-kommissionen genom programmet EU4Health ett projekt vid EU:s regionkontor för Europa där syftet är att stödja EU-ländernas utveckling av den förvaltningsövergripande mentalvårdspolitiken.

– De finländska föreningarna och den offentliga sektorn har arbetat i många år för att få till stånd en övergripande mentalvårdsstrategi för EU. Att vi nu uppnått detta mål är ett stort steg framåt, sade Koivisto.  Koivisto presenterade Finlands mentalvårdspolitik med utgångspunkt i regeringsprogrammet, nationella strategin för psykisk hälsa och programmet för självmordsprevention.

– Det gläder oss att civilsamhällesorganisationerna får vara med i utvecklingssamarbetet tack vare att EU-kommissionen har beviljat WHO finansiering för att stödja medlemsländerna i deras främjande av psykisk hälsa, sade Mentalhälsopoolens generalsekreterare Aija Salo.

Ledia Lazeri som är rådgivare i psykisk hälsa vid WHO:s avdelning i Europa presenterade WHO:s metoder för att stödja EU-länderna. WHO samlar in data om läget i olika länder vad gäller psykisk hälsa, behovet av stöd och kunskapsunderlaget för mentalvårdspolitiken bland annat genom bilaterala dialoger med medlemsländerna. På det sättet kan man tillsammans finna lösningar som motsvarar de nationella behoven. WHO producerar också utbildningspaket bland annat om de mänskliga rättigheterna i fråga om psykisk hälsa och om kvaliteten på mentalvårdstjänster.

Under Mentalhälsopoolens anförande lyfte MIELI rf:s ledande sakkunniga Kristian Wahlbeck fram behovet av investering i främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa, bristen på tjänster på basnivå och den bristfälliga tillgången till verkningsfull psykoterapi.

– Mellan strategin för psykiska hälsan och genomförandet av den i praktiken finns en klyfta. Kostnaderna för den psykiska ohälsan ökar och samtidigt anvisas en allt mindre del av den offentliga hälso- och sjukvårdens medel till mentalvården. Man genomför nu den åtstramande finanspolitiken utan att bedöma konsekvenserna för den psykiska hälsan, sade Wahlbeck.

Forskningsprofessor Jaana Suvisaari från Institutet för hälsa och välfärd talade om läget och tjänsterna inom mentalvården i Finland.

– Civilsamhällesorganisationerna är en viktig del av Finlands mentalvård. Främjandet av psykisk hälsa skulle vara omöjligt utan samarbetet med intressegrupperna, sade Suvisaari.

I EU-kommissionens meddelande om psykisk hälsa, som det nyligen publicerades en halvtidsöversyn om, beaktas förutom social- och hälsopolitiken också bland annat utbildningen, sysselsättningen, digitaliseringen, stadsplaneringen och klimatet.

Man konstaterade att den psykiska hälsans betydelse i samhället måste lyftes fram ständigt, att det behövs nya metoder för att utvärdera konsekvenser för den psykiska hälsan och att de metoder som redan finns borde användas mera effektivt.

WHO:s projekt innebär också en möjlighet för medlemsländerna att utbyta information och erfarenheter som stöd för de nationella åtgärderna. I slutet av mötet konstaterade man att det är ytterst viktigt att civilsamhällesorganisationerna deltar aktivt i den nationella mentalvårdspolitiken och att EU:s starka stöd och finansiering för psykisk hälsa fortsätter också efter Europaparlamentsvalet.

Pressmeddelandet ges ut som samarbete  av Nätverket för psykisk hälsa och social- och hälsovårdsministeriet.

Nätverket för psykisk hälsa består av 34 medborgarorganisationer som främjar den psykiska hälsan i samhället samt av myndighetsrepresentanter.

Kontaktinformation

Aija Salo, generalsekreterare, Mentalhälsopoolen aija.salo@mielenterveyspooli.fi, tfn 040 620 9515

Taru Koivisto, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, taru.koivisto@gov.fi, tfn 0295 163 323

Mer information om samarbetet mellan EU och WHO i fråga om EU-ländernas mentalvårdspolitik

EU-kommissionens meddelande om en övergripande strategi för psykisk hälsa

EU-kommissionens halvtidsöversyn av genomförandet av meddelandet

Strategin för psykisk hälsa i Finland (SHM)

Nationella strategin för psykisk hälsa (THL)