Eduskunnan mielenterveyspoliittinen neuvottelukunta haluaa kiinnittää huomion siihen, että pitkittyneellä koronapandemialla on monenlaisia mielenterveysvaikutuksia.
Koronakriisin myötä paha olo, erityisesti ahdistuneisuus, näkyy mielenterveysjärjestöjen palveluissa. Lisäksi tilanne uhkaa myös mielenterveysomaisten jaksamista ja hyvinvointia.
Samoin koronapotilaita ensilinjassa hoitavien ammattilaisten psyykkinen kuormitus on mittava.
Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen (THL) tutkimuksen mukaan joka kolmas suomalainen koki yksinäisyyden tunteen kasvaneen korona-aikana.
Lapset ja nuoret kantavat merkittävän osan koronataakkaa. Esimerkiksi 15–25-vuotiaiden elämään tyytyväisyys oli alkuvuonna 2020 Nuorisobarometrissä kouluarvosanojen keskiarvoin mitattuna 8,5 ja 2020 loppuvuoden tiedonkeruussa vain 8,0. Mitattu arvo oli alin vuonna 1997 alkaneen tiedonkeruun aikana.
Pitkittynyt pandemia heikentänyt työssä jaksamista
Vielä on liian varhaista tutkimuksellisesti sanoa koronan aiheuttamia mielenterveydellisiä vaikutuksia. Mielenterveyspalvelujen kysynnän kasvu ja pitkittyneet rajoitustoimet viittaisivat kuitenkin mielenterveyshäiriöiden kasvuun lähitulevaisuudessa.
Pandemian alkuvaiheessa etätyö sujui hyvin, mutta tilanteen pitkittyessä Työterveyslaitoksen tutkimuksissa syksyllä 2020 havaittiin muun muassa kasvua koetussa työuupumuksessa.
Tällä hetkellä näyttää siltä, että suomalaiset ovat keskimäärin selvinneet koronakriisin ajasta, vaikka huoli ja ahdistuneisuus on lisääntynyt ja joidenkin ryhmien psyykkinen rasittuneisuus on kasvanut.
Tarvitsemme kriisin korostamisen lisäksi selviytymistä vahvistavia toimia
“Me päätöksentekijät voimme laajasti edistää toimia, jotka vahvistavat väestön kokonaisvaltaista kriisinkestävyyttä ja korjaavat nyt kertynyttä rasitusta jälleenrakennusvaiheessa”, eduskunnan mielenterveyspoliittisen neuvottelukunnan puheenjohtaja Tarja Filatov sanoo.
Neuvottelukunnan mukaan tällaisia päätöksiä olisivat esimerkiksi väestön mielenterveystaitojen kehittäminen esimerkiksi kouluissa ja työelämässä, perustason mielenterveyspalveluiden vahvistaminen sekä kokonaisvaltaisen selvitystyön käynnistäminen mielenterveysalan koulutustarpeista.
Ihmisten voimaannuttaminen, yhteisöllisyyden vahvistaminen ja sosiaalisten verkostojen ylläpitäminen ovat keskeisiä toimia väestötasolla, joilla voidaan edistää kriisin kestävyyttä. Myös eheät taloudelliset turvaverkot luovat resilienssiä, eli pohjoismainen hyvinvointiyhteiskuntamme on suojannut meitä kriisin pahemmilta mielenterveysvaikutuksilta.
Koronan jälkeisessä elvytystyössä mielenterveyden roolia on vahvistettava. Mielenterveyttä edistävät toimet vaikuttavat myös talouteen ja työllisyyteen.
OECD arvioi jo vuonna 2018, että heikentyneen mielenterveyden vuosikustannukset Suomelle ovat 11 miljardia euroa. Mielenterveyden häiriöt ovat tänä päivänä merkittävin työkyvyttömyyseläkkeiden aiheuttaja. Tarvitsemme jokaisen mukaan jälleenrakennustyöhön, siksi mielenterveyteen investoiminen kannattaa.
“Tarvitsemme kriisin korostamisen lisäksi selviytymistä vahvistavia toimia, joilla voidaan luoda uskoa ja toivoa jokaisen suomalaisen omiin voimavaroihin. Tästä kokonaisuudesta voisi muodostua Suomelle uskottava henkisen toipumisen suunnitelma”, Tarja Filatov päättää.
Plan för mental återhämtning för att förstärka den psykiska hälsan
Utöver betoningen på coronakrisen behövs enligt riksdagens mentalhälsopolitiska delegation nu även förstärkande åtgärder för att klara av krisen, med hjälp av vilka man kan skapa hopp och tro för varje finländares egna resurser.
Riksdagens mentalhälsopolitiska delegation vill fästa uppmärksamhet vid att den långa coronapandemin påverkar den psykiska hälsan på många sätt.
Det syns i mentalhälsoorganisationernas tjänster att människorna på grund av coronakrisen mår dåligt och lider framför allt av ångest. Ytterligare hotar läget även orket och välmåendet hos anhöriga till klienter inom psykiatrisk rehabilitering.
Lika så är den psykiska belastningen enorm hos yrkespersoner som vårdar coronapatienter.
Enligt en undersökning gjord av Institutet för hälsa och välfärd (THL) upplever var tredje finländare att känslan av ensamhet har vuxit under coronatiden.
Barn och ungdomar bär på en märkbar del av coronabelastningen. Enligt medeltalet som i Ungdomsbarometern mätts likt skolvitsorden, var till exempel 15–25-åringars tillfredsställelse i början av år 2020 8,5 och enbart 8,0 i datainsamlingen i slutet av samma år. Det mätta värdet var det lägsta under hela datainsamlingen som påbörjats 1997.
Arbetsorket har försämrats på grund av den långa pandemin
I Finland finns inga forskningsbevis på att störningar hos den psykiska hälsan skulle ha ökat under coronapandemin.
Det är ändå möjligt att störningarna hos den psykiska hälsan som orsakats av coronakrisen inte ännu syns i statistiken och undersökningarna. I början av pandemin gick distansarbetet bra, men då situationen pågått en längre tid, upptäcktes det under hösten 2020 i undersökningar vid Arbetshälsoinstitutet bland annat en tillväxt i upplevd utbrändhet.
Just nu ser det ut som om finländarna i genomsnitt har klarat av coronakrisen, fastän oron och ångesten har tilltagit samt den psykiska ansträngningen hos en del grupper ökat.
Utöver betoningen av krisen behöver vi förstärkande åtgärder för att klara av den
”Vi beslutsfattare kan omfattande främja åtgärder som förstärker befolkningens heltäckande resiliens och återställer nu i fasen för återställningsarbete den ansträngning som samlats”, säger Tarja Filatov, ordförande för riksdagens mentalhälsopolitiska delegation.
Enligt delegationen skulle sådana beslut till exempel vara utvecklande av befolkningens psykiska färdigheter i skolor och i arbetslivet, förstärkande av grundläggande tjänster inom mentalhälsovården samt inledande av heltäckande utredningsarbete gällande utbildningsbehoven inom mentalvårdsbranschen.
Stärkande av människor, förstärkande av gemenskap och upprätthållande av sociala nätverk är centrala funktioner på befolkningsnivå, med vilka hållbarheten av krisen kan befrämjas. Även de hela ekonomiska skyddsnäten skapar resiliens, det vill säga vårt nordiska välfärdssamhälle har skyddat oss från krisens värsta inverkan på den psykiska hälsan.
Mentalvårdens roll måste förstärkas i återhämtningsarbetet efter coronan. Åtgärderna som främjar den psykiska hälsan påverkar även ekonomin och sysselsättningen.
OECD bedömde redan år 2018 att den försämrade psykiska hälsan årligen skulle bekosta Finland 11 miljarder euro. Idag är störningarna hos den psykiska hälsan den mest betydande orsaken till arbetslöshetspensioner. Vi behöver varje person med i återställningsarbetet, varvid det lönar sig att investera i den psykiska hälsan.
”Utöver betoningen på coronakrisen behöver vi förstärkande åtgärder, med hjälp av vilka man kan skapa hopp och tro för varje finländares egna resurser. Denna helhet kunde utformas till en trovärdig plan för psykisk återhämtning i Finland”, avslutar Tarja Filatov.
