Varannan finländare skulle inte lyfta fram psykiska problem på sin arbetsplats.
Spara pengar och hjälp människor att må bättre i arbetslivet!
Mentalhälsokapital syftar på den centrala betydelse som psykisk hälsa har för individen, gemenskaper och samhället. God psykisk hälsa ger bättre möjligheter att lyckas i arbetslivet.
God psykisk hälsa på arbetsplatser tar sig uttryck i bättre allmänt välmående och minskad psykisk påfrestning.
Välmående arbetstagare är mer kreativa, mer engagerade och bättre på att lösa problem. En välmående arbetsgemenskap är mer anpassningsbar, mer flexibel och återhämtar sig bättre från förändringar och motgångar.
Att stärka arbetstagares psykiska hälsa och ta itu med missförhållanden ökar arbetsgemenskapens produktivitet och minskar frånvaro, samt de kostnader detta medför. Det här främjar affärsverksamhet genom att öka såväl produktivitet som prestationsförmåga.
Därför är den viktigaste investeringen du kan göra detta år att stärka arbetsgemenskapens psykiska hälsa!
Vad kan man göra för att i praktiken stärka den psykiska hälsan på arbetsplatser?
1. Systematiskt ledarskap
Att stärka den psykiska hälsan på arbetsplatsen har den största effekten om hela organisationen är engagerad. Om ledningen har en öppen och intresserad inställning till frågor kring psykisk hälsa påverkar det hela arbetsgemenskapens attityder och sätt att agera. Ledarskap inom psykisk hälsa är samtidigt en fråga om hur organisationskulturen kan utvecklas.
När det gäller att stärka psykisk hälsa finns det skäl att ta i beaktande allt ifrån lagstadgade planer inom arbetsplatsens verksamhet till förändringsstyrning, belöningssystem och lösningsmodeller för motstridigheter.
2. Stödja den psykiska hälsan i det vardagliga arbetet på arbetsplatsens
God psykisk hälsa skapas i vardagen. Från ett mentalhälsoperspektiv är det viktigt att arbetet är smidigt. Som motvikt till det behövs möjlighet till återhämtning, såväl under arbetsdagen som efter den.
Arbetstagare och arbetsgemenskapens psykiska hälsa stärks även genom en positiv arbetsatmosfär och en stöttande gemenskap som genomsyras av tillit till varandra och en strävan efter samma mål.
En bra arbetsmiljö gör det lättare att be om hjälp. Detta å sin sida stöder arbetet. Även en smidig informationsgång underlättar arbetet och bidrar till att undvika oklarheter.
Smidigt arbete, tillräcklig återhämtning och en positiv atmosfär stöd stöder varandra. Ansvar för den dagliga verksamheten ligger hos varje enskild arbetstagare. Förmän och ledningen har däremot ett särskilt stort ansvar för att stödja arbetstagares och arbetsgemenskapens psykiska hälsa. Därför behövs närledarskap stödjas och utvecklas systematiskt.
3. Stödjaden psykiska hälsan under olika livsskeden på arbetsplatsen
Resurserna för psykisk hälsa varierar under olika livsskeden. Arbetsstress och påfrestningar i privatlivet påverkar orken negativt. Det kan vara möjligt att temporärt klara av, men i dessa situationer krävs stöd med vilket man kan förhindra att problemen förvärras.
Att minska stigma, eller skamstämpel, är ett väsentligt sätt att stärka den psykiska hälsan inom arbetslivet.
Tystnad och skam höjer gränsen för att be om hjälp, vilket kan förvärra situationen. En överbelastad arbetstagare kommer nödvändigtvis ihåg det stöd som finns tillgängligt eller så räcker inte de egna resurserna till för att söka hjälp. Därför är det viktigt att man aktivt informerar om det stöd som finns tillgängligt på arbetsplatser.
Kom med och skapa morgondagens meningsfulla arbetsliv!
Beslutsfattare! Stärk psykiskt välbefinnande och förbättra sysselsättningen!
Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till invalidpensionering. Det är även den vanligaste orsaken för beviljande av sjukdagpenning. Därför är satsningar på psykisk hälsa ett centralt sätt att höja sysselsättningsgraden.
På denna sida finns förslag för beslutsfattare samlade – förslag för att skapa ett bättre arbetsliv. Nu är det dags att göra Finland till ett modelland för främjande av psykisk hälsa! Vilka är då våra förslag till beslutsfattare?
1. Psykisk påfrestning i arbetsgemenskapen ska tas tacklas starkare
Arbetskyddet och arbetshälsovården koncentrerar sig fortfarande alltför mycket på fysisk påfrestning i arbetet samt på uppföljning av arbetsomgivningens fysiska faror. Psykiska problem hamnar tyvärr i skymundan, fastän de orsakar en betydande del av sjukfrånvaro och invalidpensioneringar.
Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatser är såväl etiskt som ekonomiskt hållbart. Färska undersökningar visar att många sjukdomar kan förebyggas genom att minska på arbetets psykosociala påfrestning, eller arbetets känslomässiga och sociala påfrestning. Det är därför som vi måste stärka ledares och förmäns kunskap i frågor som gäller psykisk hälsa samt sprida konkreta verksamhetsmodeller på arbetsplatser för att främja psykisk hälsa.
För tillfället är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till invalidpensionering. De förluster som psykisk ohälsa orsakar för arbetsgivare är högre än kostnader för övriga hälsoproblem. Alltför höga krav och alltför hög arbetstakt utgör den största risken för att förlora arbetsförmågan.
2. Mentalvårdsklienter och andra partiellt arbetsföra smidigare med i arbetslivet
Partiellt arbetsföra är exempelvis handikappade, långtidsjuka, personer som återhämtar sig från svår sjukdom eller som har gått igenom en livskris. Till gruppen partiellt arbetsföra hör också långtidsarbetslösa som på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller sociala orsaker har nedsatt arbets – och funktionsförmåga.
Även personer med psykisk ohälsa och missbruksproblem har rätt att delta i studier och arbete i enlighet med sin studie- och arbetsförmåga.
Partiell arbetsförmåga bör bestämmas i arbetslagstiftningen och på basis av detta bör en kvotlag stiftas för att sysselsätta partiellt arbetsförmögna. Ändringen bör beredas på trepartsbasis, men statsmakten bör målmedvetet främja justering av kvoter för att gälla åtminstone medelstora och stora företag.
Det centrala när det gäller att främja partiellt arbetsföras ställning är att avskaffa arbetslöshetsfällor som uppstår mellan arbetsinkomst, invalidpension eller rehabilitering- och bostadsstöd. Tillochmed små inkomster från deltidsarbete kan komma att skära ner i partiellt arbetsföras socialskydd, på ett sätt som gör mottagande och utförande av arbete olönsamt.
Därtill bör man erbjuda stöd för att stärka funktionsförmågan, bedömning av arbetsförmågan och rådgivning för att hitta tjänster som stöder arbetsförmågan.
3. Arbetsutmattning bör berättiga till sjukdagpenning
För tillfället klassas inte arbetsutmattning som sjukdom och berättigar således inte till sjukdagpenning. Rätt till sjukdagpenning är av stor vikt när det gäller att bättre kunna tackla arbetsrelaterad psykisk ohälsa på arbetsplatser.
Om den enda orsaken till sjukledighet i ett läkarintyg uppges vara arbetsutmattning, är det inte möjligt för FPA att bedöma rätten till sjukdagpenning enbart på dessa grunder. Risken finns att rätten till sjukdagpenning inte beviljas.
För att trygga den arbetstumattades utkomst kan läkare komma att ge en ogrundad depressionsdiagnos till den utmattade. Tyvärr kan detta leda till att arbetsutmattning som beror på arbetsplatsproblem förblir oupptäckt och orsakerna till arbetsutmatt förblir dolda och olösta.
