Noin puolet mielenterveyden häiriöitä kohtaavista ei saa tarvitsemaansa hoitoa Suomessa. He kokevat yhä leimautumista ja ennakkoluuloja sekä yhteiskunnassa että terveydenhuollossa.
Mielenterveyden ongelmien syvenemistä ja potilaan traumoja pahimmillaan uusintavaa pakkotoimien käyttöä on ehkäistävä nykyistä kattavammilla ja oikea-aikaisilla mielenterveyspalveluilla. Palveluiden on toteuduttava yhdenvertaisesti ja palvelun käyttäjän omalla kielellä. Palveluiden toimivuutta ja laatua voidaan parantaa suunnittelemalla ne yhdessä mielenterveyden ongelmia kohtaavien, heidän omaistensa sekä niitä edustavien tahojen kanssa.
Sosiaali- ja terveydenhuollon lakeja uudistettaessa on säädettävä hoidon tarjoajan velvollisuudesta kuulla potilasta ja omaisia hoidon suunnittelussa ja palveluiden kehittämisessä. Mielenterveyden ongelmia kohtaavien kuuleminen hoitopolun eri vaiheissa edistää tutkitusti laadukkaampaa hoitoa.
Suomi tarvitsee vahvemman lainsäädännön, jossa kokemusasiantuntijoiden kuuleminen otetaan sivuuttamattomaksi osaksi lainsäädäntöprosesseja ja sosiaali- ja terveydenhuollon rakenteita.
Riksdagens mentalhälsopolitiska delegations ställningstagande: Patienternas och anhörigas röst måste höras då vården utvecklas
Riksdagen förnyar på hösten 2018 klient- och patientlagen, som stipulerar att patienten ska höras i planering av sin egen vård och i användandet av tvångsåtgärder inom social – och hälsovården. Lagstiftningen bör trygga patientens och hens anhörigas möjligheter att delta mera brett i planering av vård och offentliga beslut.
Ungefär hälften av personer med psykisk ohälsa i Finland får inte den vård de behöver. Personer med psykisk ohälsa möter fortfarande fördomar och stigmatisering både inom samhället och inom hälsovården.
Användandet av tvångsåtgärder bör förebyggas med mera övergripande och vid rätt tidpunkt insatta mentalvårdstjänster för att förhindra att psykiska problem förvärras och patienten traumatiseras. Tjänsterna ska förverkligas jämlikt och på användarens eget språk. Tjänsterna bör utvärderas och kvaliteten förbättras genom planering tillsammans med de som själva upplevt psykiska problem, anhöriga till personer med psykiska problem och de instanser som företräder dessa.
När lagstiftning inom social- och hälsovården förnyas bör det stipuleras att de som erbjuder vård hör patienter och anhöriga i planering och utveckling av vård och tjänster. Forskning visar att kvaliteten på vården blir bättre då.
Finland behöver en starkare lagstiftning , där hörande av erfarenhetsexpertis (patienter och anhöriga) tas med i lagberedningsprocesser och social- och hälsovårdens strukturer.
