(På svenska nedan)

Aija Salolla on vahva kokemus vaikuttamistyöstä Suomessa ja kansainvälisesti. Hän siirtyi Mielenterveyspooliin Ihmisoikeusliitosta, jossa hän työskenteli ihmisoikeuksien asiantuntijana erityisesti taloudellisten ja sosiaalisten oikeuksien parissa. Salon erityisasiantuntemusta ovat yhdenvertaisuus ja ihmisoikeudet.

Salo on toiminut aiemmin pääsihteerinä Seta ry:ssä ja Naisasialiitto Unionissa, yhdenvertaisuusvaltuutetun ylitarkastajana sekä politiikka-asiantuntijana sukupuoli- ja seksuaalivähemmistöjärjestöjen kattojärjestössä ILGA-Euroopassa Brysselissä. 

Salon mukaan tulevan hallituksen on toteutettava kunnianhimoista ja johdonmukaista mielenterveyspolitiikkaa. 

“Palveluihin pääsyä on helpotettava unohtamatta ennaltaehkäisyä ja kokonaisvaltaista mielenterveyden edistämistä. Terapiatakuu on toteutettava ja psykoterapeuttikoulutus muutettava maksuttomaksi. Nuorten mielenterveyskriisi vaatii ratkaisuja sekä akuuttiin hätään että nuorten tulevaisuudenuskon turvaamiseksi”, Salo toteaa.

Mielenterveydessä on kyse perus- ja ihmisoikeuksista

Aija Salo muistuttaa, että kaikki politiikka vaikuttaa mielenterveyteen.

“Mielenterveyteen liittyy monia perus- ja ihmisoikeuskysymyksiä, kuten syrjintää ja häpeäleimaa. Niitä on vähennettävä tehokkaasti kaikilla elämänalueilla. Mielenterveyspalveluissa on lisättävä ymmärrystä esimerkiksi vähemmistöstressin ja rasismin vaikutuksista. Vakavia psyykkisiä sairauksia sairastavien perusoikeuksien toteutuminen on varmistettava”, Salo sanoo.

Myös riittävällä toimeentulolla on yhteys mielen hyvinvointiin.

“Julkisen talouden säästöjä tulee leikkausten sijaan hakea laadukkailla ja vaikuttavilla palveluilla, jotka vahvistavat mielenterveyttä”, Salo vaatii. “Lisäksi köyhyyden mielenterveysvaikutukset on otettava huomioon sosiaaliturvauudistuksessa.”

Mielenterveystyöhön riittävät resurssit

“Kansallinen mielenterveysstrategia ja itsemurhien ehkäisyohjelma sisältävät hyviä toimenpiteitä mielen hyvinvoinnin ja mielenterveysoikeuksien vahvistamiseksi sekä rakenteellisten ongelmien ratkaisemiseksi. Niiden toimeenpanoon on osoitettava riittävät resurssit”, Salo muistuttaa.

Pääsihteeri johtaa Mielenterveyspoolin vaikuttamistyötä. Osana tehtäviään hän koordinoi eduskunnan mielenterveyspoliittisen neuvottelukunnan toimintaa.

Mielenterveyspooli on 32 mielenterveysalan kansalaisjärjestön verkosto. Se vaikuttaa yhteiskunnassa mielen hyvinvoinnin, mielenterveyspolitiikan ja mielenterveyspalveluiden parantamiseksi. 

Lisätiedot ja haastattelupyynnöt:

Aija Salo
p. 040 620 9515
etunimi.sukunimi@mieli.fi

Aija Salo den första generalsekreteraren för Mentalhälsopoolen

Politices magister Aija Salo har utsetts till generalsekreterare för Mentalhälsopoolen. Hen driver samhälleligt påverkansarbete för organisationer som verkar inom psykisk hälsa. Salo har påbörjat sitt arbete den 1 mars.

Salo har stor erfarenhet av att påverka både i Finland och internationellt. Före Mentalhälsopoolen arbetade hen som människorättsexpert inom ekonomiska och sociala rättigheter vid Förbundet för mänskliga rättigheter. Salo har speciell expertis inom likabehandling och mänskliga rättigheter.

Tidigare har Aija Salo arbetat som generalsekreterare vid Seta och Kvinnosaksförbundet Unionen, som överinspektör vid diskrimineringsombudsmannen samt som expert vid lhbtiq-paraplyorganisationen ILGA-Europa i Bryssel.

Salo kräver en ambitiös och konsekvent politik kring psykisk hälsa av den blivande regeringen.

“Det måste bli lättare att få tillgång till service. Det behövs också förebyggande arbete och främjande av psykiskt välbefinnande. Terapigarantin bör förverkligas och psykoterapeututbildningen göras gratis. Krisen kring de ungas psykiska ohälsa kräver både akuta lösningar och långsiktig politik för att trygga de ungas framtidstro”, konstaterar Salo.

Psykisk hälsa handlar om grundläggande och mänskliga rättigheter

Salo påminner om att all politik påverkar människors psykiska hälsa.

“Många frågor inom psykisk hälsa handlar om grundläggande rättigheter och mänskliga rättigheter. Diskriminering och stigma måste motarbetas på alla områden i samhället. Minoritetsstress och rasism är exempel på fenomen som borde förstås bättre också inom psykvården. Man måste garantera att de grundläggande rättigheterna förverkligas för personer som lider av allvarliga psykiska sjukdomar”, säger Salo.

Också tillräcklig levnadsstandard påverkar den psykiska hälsan. 

“I stället för nedskärningar bör man satsa på högkvalitativ och effektiv service som stärker välbefinnandet”, kräver Salo. “Därtill måste man i reformen av den sociala tryggheten beakta hur fattigdom påverkar individens psykiska välbefinnande.” 

Arbetet för psykiskt välbefinnande förutsätter resurser

“Den nationella strategin för psykisk hälsa och det nationella programmet för suicidprevention innehåller bra åtgärder för att stärka det psykiska välbefinnandet och rättigheter som har att göra med psykisk hälsa samt för att lösa de strukturella problemen. Verkställandet av dessa förutsätter tillräckliga resurser”, påminner Salo.

Generalsekreteraren leder Mentalhälsopoolens påverkansarbete. Som en del av sina uppgifter koordinerar hen verksamheten av riksdagens mentalhälsopolitiska delegation.

Mentalhälsopoolen är ett nätverk som består av 32 medborgarorganisationer inom psykisk hälsa. Poolen främjar psykiskt välbefinnande, bättre politik för psykisk hälsa samt för bättre psykvård.

Tilläggsinformation och intervjuer (på finska, svenska och engelska):

Aija Salo
tel. 040 620 9515
förnamn.efternamn@mieli.fi