Coronakrisen har flerdimensionella konsekvenser för psykiskt välmående
Såväl den ekonomiska som den samhälleliga kris som coronaepidemin orsakar har flerdimensionella och fortsatta konsekvenser för befolkningens mentala hälsa och psykiska välmående.
På grund av rådande restriktioner har människor varit tvungna att tillbringa mer tid i sina hem och undvika närkontakter. Dessa åtgärder är nödvändiga, men de utgör samtidigt en psykosocial belastning för människor.
Krisen försvårar i synnerhet situationen för personer som redan lever med mental ohälsa. För många innebär situationen bortfall av vanliga stödnätverk.
Hjälp för att orka och för psykiska problem finns att fås även under coronaepidemin. Det lönar sig inte att vänta med att söka vård. Det lönar sig att våga söka de tjänster som föreningar och övriga aktörer erbjuder. Ingen ska lämnas ensam med sina problem.
Mentalhälsostrategins implementering kräver tillräckliga resurser
Den nationella mentalhälsostrategin för åren 2020 – 2030 publicerades av social- och hälsovårdsministeriet 11.2.2020. Riksdagens mentalhälsopolitiska delegation anser att mentalhälsostrategins implementering, nu mer än tidigare, kräver tillräckliga resursser.
I mentalhälsostrategin bör man i synnerhet beakta vilka utmaningar som krisen utgör för människor i olika åldrar och livssituationer. Detta gäller exempelvis ensamboende äldre, sköra familjer samt arbetslösa och permitterade personer.
Risken för utslagning och insjuknande är i synnerhet stor för barn och unga, vars förälder insjuknar i en psykisk sjukdom. Arbetsgruppen som ska utarbeta förslag på hur vi ska ta oss ur coronakrisen, ledd av statssekreterare Martti Hetemäki, bör kraftigt lyfta fram främjande av psykisk hälsa.
På detta sätt kan samhället stöda människors möjligheter att klara de utmaningar som epidemin för med sig. Samtidigt kan vi svara mot det ökade behovet av stöd även som en del av krisens eftervård.
Psykosocialt stöd måste tillgodoses
Förebyggande arbete har en betydande roll när det gäller såväl människors som samhällets emotionella beredskap att hantera kriser och oväntade situationer. Att stöda människors förmåga att stärka sitt eget psykiska välmående är avgörande för att stärka även samhällets resiliens/motståndskraft.
Det är väsentligt att tillgodose äldre personers grundbehov samt möjlighet att sköta ärenden säkert. Det är i synnerhet viktigt att de som lever ensamma erbjuds möjlighet till social interaktion och diskussionsstöd på distans, även per telefon.
Utbudet av psykosocialt stöd bör utvidgas vid arbets-och näringsbyråerna, exempelvis genom gruppverksamhet. Många företagare känner oro över coronasituationens följder, vilket ugör en betydande belastningsfaktor för människors ork/motståndskraft och välmående. Förutom ekonomiskt stöd behöver företagare emotionellt stöd och effektiv rådgivning gällande stödtjänsternas tillgänglighet.
På arbetsplatserna är det viktigt att uppmärksamma arbetshälsa och ledarskap. För att distansarbete ska kunna fungera smidigt kan omstrukturering av arbetet vara nödvändigt. God kommunikation under distansarbete och permission är viktigt för att stöda arbetsgemenskapen och underlätta återgången till arbetsplatsen efter att undantagssituationen har upphört.
Inom kommunerna bör psykosocialt stöd för barn och unga även erbjudas på distans för studerande. Stöd för familjer och barn kan erbjudas genom att stärka färdigheter inom psykisk hälsa på familjecenter, inom barnskyddet och barnpedagogik samt bland personal på läroanstalter. Även de som befinner sig utanför studielivet är i behov av stöd.
Kontinuitet i vårdförhållanden och tjänster för mentalhälsorehabilitering bör säkerställas även under epidemitiden.
Under krisens gång är det viktigt att tillgången till psykosociala tjänster med låg tröskel tillgodoses även digitalt. Efter en akut kris bör tillgången till vård göras lättare och påskyndas redan inom primärvården.
Genom att påbörja vård i ett tidigt skede kan vi minska kostnader för samhället och underlätta svåra situationer för människor. Följderna av denna kris kommer att synas i vårt samhälle under en lång tid framöver, ifall vi inte tar tag i problemen i tid.
Tilläggsinformation
Ordförande Tarja Filatov
09 432 3112
tarja.filatov(at)eduskunta.fi
Generalsekreterare Turkka Sinisalo
+358 40 828 6553
förnamn.efternamn@mieli.fi
